LYRIKETYD. Poptext: klyschor med och utan ansiktslyft; flörter med fjortisöron och tequilapublik; ljudlikheter eller äckliga rim i frassluten.

Vissa variationer i meter och rytm: rad 5 och 6 i vers ett ska sticka ut ur berättandet; vers 3 har fri rytm, och metern är 9 istället för 8 på andra raden, vilket döljs av avstavningen, och kompenserar för fjärde radens endast sju stavelser. Den radens liksom textens sista rad (14 istället för 16 stavelser) är kortare för att ge utrymme åt orden i sångtolkningen. Sticket är både fri meter och fri rytm.

Texten tog tretton timmar att färdigställa (tiden går Mycket i Indien). Anuptaphobia betyder Fear of Staying Single.

* * *

En lagom världsvan hand i hans
som trevar vackert, utan mål-
medvetenhet är gatan röd
av blod som svallar, puls som slår

Han säger: (För) vi kan leva här och nu
efter gränser ingen ser / Och
när orden öppnat, sjunkit in
så leds hon långsamt till hans dörr

De äter pasta, råddjursskyggt
ser hon åt natten utanför
till toner som han redan valt
är det en dans som ingen för

Ett första möte själver till
i rusig lust som andas, ser,
blir till en djupare refräng
hon smyger därifrån och ler

Vi stöptes av en gud som var naiv
och släpptes ut i stadens nattkrogsliv
Finns det en mening med att va som vi
som söker självrespekt – melankoli

Han sover ut en stund, i fukt-
iga lakan finns en doft av Vi
han känt så många gånger, den
ger stillhet, ro, och drömmar

som dödar ångest, tankar som
flödar av allt det som är en
cirkel, jakten på närhet att
dämpa en själ, ensam av törst

Nattens hägring är dess glöd
varje gång är ny för honom
gatan lyser lika röd
varje gång han för nån hem

Vi stöptes av en gud som var naiv
och släpptes ut i stadens nattkrogsliv
Finns det en mening med att va som vi
som söker självrespekt – melankoli

Vi stöptes av en gud som var naiv
att kastas ut i livets blinda giv
Om natten lyser tungan, orden slår
men utan att det värmer frusna sår

Han ser sig själv i mötens första oskuldsfulla poesi
men till priset av att alltid vandra, aldrig få vara fri
Om dagen tomma blickar, vänners svala vardagssympati
som nöter lugnet av igår, en drog av självfobi

¶ 2004-03-21