CENTERPARTIET. Skoja om Centerpartiet var förfärligt tacksamt kring valet 2010. Deras hela valstrategi verkade gå ut på att hysteriskt fäkta med armarna mot allt som liknade deras egen politik, för att sedan hoppas att gestikulerandet sett ut som kraftfull magi. Ur tidigare skriverier kan hämtas otaliga exempel.
Under slagord som ”vi älskar bilar och hatar utsläpp” kritiserade de den rödgröna oppositionens förslag om höjd koldioxidskatt, men ville samtidigt förbjuda försäljning och framförande av fossildrivna bilar till år 2025.
Klimatet behöver fler bilar! ropade adjöminister Andreas Carlgren, medan partiet drev på för koldioxidskatt på EU-nivå som de sedan var med och röstade ned. Samtidigt drev de på för en höjning av den svenska koldioxidskatten med 105 öre, men gömde inför valet undan förslaget och kallade de rödgrönas höjning med 49 öre för alldeles för mycket samt alldeles för litet.
Förvirrad? Bra, då har du hängt med. Men det finns mer.
Deras vargpolitik gick ut på att begränsa antalet vargar i Skandinavien till maximalt 200 djur, varav minst 200 och som mest 210 skulle finnas i Sverige. För att öka den genetiska variationen skickade de sedan 12 000 jägare att ha ihjäl 27 vargar, oviktigt vilka.
För att råda bot på missförhållandena på minkfarmerna i Sverige hotade de att stifta lagar om att minkfarmare måste följa lagen. Detta att lagar bara gäller om man lagstiftar att de måste följas verkade vara en central del i Centerpartiets syn på samhället, när Maud Olofsson i någon partiledardebatt förklarade att 2006 års vallöfte att ”införa en obligatorisk ursprungsmärkning” på alla varor i själva verket bara var ett löfte att rekommendera företag att ursprungsmärka.
Med paroller om ”grön liberalism” såg Centerpartiet till att kärnkraften nu avvecklas genom att byggas ut, och att den står på egna ekonomiska ben genom att subventioneras. I samma anda pumpade de in miljarder i SAS. Tydligen är det liberalt med subventioner och grönt med flygtrafik.
När det blev tal om subventionering av vindkraft så röstade de dock nej. Subventioner till städbolag och jättesatsningar på kolkraft var viktigare.
Den ideologiska förvirringen tog sig även andra uttryck. Vinstuttag i privatägda friskolor där undervisningen inte håller måttet skulle begränsas, bestämde de sig för, efter att bara någon vecka tidigare ha svarat journalister att alla sådana begränsningar vore värre än kommunism.
Miljöpartiet fick veta hut med orden ni har massa drömmar, vi går till verkligheten, varpå Centerpartiet strax lanserade kampanjen Ge drömmen en chans!
Och så det där med Borås. Ingen vill väl till Borås sade Åsa Thorstensson, varefter Maud Olofsson ställde sig på ett torg i Borås och förkunnade att alla vill väl till Borås! Götalandsbanan, alltså den tågsträcka som boråserierna egentligen handlade om, var visserligen något Centerpartiet och den borgerliga regeringen bestämt sig för att bygga, men när de rödgröna bestämde sig för att bygga den några år tidigare än regeringen, då ville Centerpartiet inte längre lägga någon räls. Alls.
Listan är egentligen längre, men jag har tröttnat på att skoja om Centerpartiet. När motstridiga Maud och apokryfiska Andreas efter valet byttes ut mot Annie Lööf och Lena Ek, samtidigt som Moderaterna körde över partiet i alla kvarvarande frågor utom en – den där att ”vi måste bli tydligare med vår politik” – då passerade det roliga gränsen för lyteskomik.
Så att se Centerpartiet ännu en gång regrediera till trotsåldern känns bara sorgligt.
Som när energiminister Anna-Karin Hatt nu skäller ut Miljöpartiet för förslaget att höja beskattningen av vattenkraft med en miljard – ”alldeles för mycket” – för att samtidigt nicka och tacka ja till en dubbelt så stor höjning.
Eller när Lena Ek nu skriver en debattartikel om vad regeringen borde göra för att hämma den globala uppvärmningen, för att sedan åka till klimattoppmötet i Qatar och låta bli. Detta samtidigt med att Sveriges klimatambitioner, vilket väl ska vara Lena Eks ansvarsområde, träffande nog rankas som ”moderata”.
Centerpartiet lyckas helt enkelt inte vara någon ”Alliansens gröna röst”. De klarar inte ens av att vara Alliansens dagtingade samvete. Numera är de bara Alliansens. ¶ 2012-12-04