Aristoteles och musikämnet
SKOLAN. Aristoteles menade på ett ungefär att samhällets högsta mål är att ge människor så mycket livskvalitet och ledighetskänslor som möjligt. Så samma sak måste gälla för skolan, för den finns till just för att förverkliga samhällets mål.
Den högsta formen av ledighet i den här meningen uppnås genom musiken, menade han. Därför är musikämnet ett av de allra viktigaste i skolan. Genom att lära sig förstå, uppskatta och göra musik ökar du kvaliteten på din ledighet under resten av livet. På så sätt innebär musikundervisning att samhället plöjer ner pengar direkt i sitt högsta mål, utan krångliga mellanled som till exempel konferensanläggningar, digitalisering eller finansdepartement. (Jag skrev inte att ”krångliga mellanled” också är överflödiga.)
Aristoteles såg även andra fördelar med musikundervisningen. Musikens flöde och rytm hjälper eleverna att ”sortera” sina känslor, och den ökar deras intellektuella kapacitet. Allt det där låter väl rimligt, och åtminstone vad gäller livskvalitet och känslomässig självinsikt instämmer jag av egen erfarenhet.
Alltså: Musikundervisning gör oss i allmänhet gladare, smartare och snällare för resten av livet.
Ändå är ämnet inte särskilt högt prioriterat. Om det kniper ekonomiskt så är musiken ofta bland de första ämnena som får stryka på foten. Man skulle kunna tolka det som att gladare, smartare och snällare inte anses särskilt viktigt nu för tiden, men jag tror att det egentligen beror på något annat: Det finns ganska få som tänker och pratar i termer av ”samhällets högsta syften” eller ”livskvalitet och ledighetskänslor” i dag. Och två andra ämnen som sedan länge sitter på undantag är filosofin och framför allt logiken. Kanske går det att ana ett samband.
För övrigt: Det känns alltid så skruvat när någon säger att matematik är viktigt för att eleverna ska lära sig logiskt tänkande. Varför inte bara lära ut logiskt tänkande i så fall? Världen – som det ju vanligtvis brukar handla om när någon tänker på något – innehåller ju fler saker än bara siffror. Så himla otidsenligt kan det väl inte vara. ¶ 2019-06-27