KORTNOVELL. Jag sneddade över gräsmattan, lät den lösdränkta matjorden leta sig upp mellan tårna. Luften var full av den milda fuktighet som knyter ihop sommarskurarna med varandra. En kråka skrek ensamt någonstans, och det ekade mot husväggarna. Jag var på väg till affären för att köpa mjölk. Det hängde en regnbåge i öst, där solstrålarna tumlade igenom molntäcket.
Så bröts stadsljuden av en lätt duns, precis bakom mig, varpå jag vände mig om och tittade. Där, i gräset, låg en limpa. Den hade lämnat ett märke efter sig när den landat, och låg nu där som ett uråldrigt litet berg. Någon måste ha kastat den efter mig, för att skämta, tänkte jag, väldigt roligt.
Jag fortsatte gå fast besluten att strunta i upptåget. Så hörde jag en duns till, och en till. Några sekunder senare trodde jag inte mina ögon, när det faktiskt föll limpor, i tusental, rakt ner ur skyn. De stampade på marken, slog mot biltaken och lämnade torra märken i takteglen. En långfranska träffade mig med långsidan över axeln, och bröts itu innan den nådde marken.
Jag skyndade mig att ta skydd under taket till ett cykelställ, tillsammans med en stirrande flicka och en förtvivlad pensionär med rulator. Ett dovt smatter var det enda som hördes förutom cykelställets krängningar. Asfalten skakade under mig, och en stor gren knäcktes från tallen några meter bort.
Så avtog alltihop plötsligt, bara några enstaka dunsar som tynade bort. Den stackars kråkan hade slutat sjunga. Solen letade sig igenom molntäcket, och sken ner på förvånade och skärrade huvuden. En man brast ut i ett halvt hysteriskt skratt på andra sidan parken. Jag vadade vidare mot affären, och tänkte att nu behövde jag verkligen mjölk.
Såhär efteråt stället man sig en del frågor, som inte hanns med då, i stundens hetta. I media spekulerades det en hel del. Somliga pratade om Gud och Manna Från Himlen. Andra tyckte att i så fall kunde han väl ha siktat bättre. En del menade på att det bara var slumpen – det var ju inte totalt osannolikt, så någon gång i något universum måste det ju hända – medan andra förnekade att det alls hade ägt rum. Någon politiker skyllde på ryssarna, men fick inget större gensvar.
Själv så hör jag till det fåtal som skrattar åt det hela, och stillsamt funderar över om ens det här var vad vi tror att det var. ¶ 2001-11-20