KARLSBORG. Det var kanske inte sådant här som Händel skrev oratorier om, men ett litet sekulärt halleluja går att kosta på sig. Se bara:
Karlsborgs kommun gör en helomvändning och kan nu tänka sig att ta emot flyktingar. Det handlar om ensamkommande barn och ungdomar.
Sedan tidigare har kommunen sagt nej till att ta emot flyktingar. I Undenäs ligger Migrationsverkets flyktingförläggning, men i egen regi har kommunen inte tagit emot några flyktingar. Men nu resonerar man annorlunda.
– Vi har också ambitionen och viljan att ställa upp. Det är ju ett väldigt prekärt läge i vårt land med den inströmning av ensamkommande flyktingbarn som nu är [säger kommunalrådet Kjell Sjölund (C).]
Låt mig gissa. De rådande råden har hunnit titta på tisdagens avsnitt av Debatt, där några Vellinge-bor satt kring ett köksbord och gjorde bort sig inför hela Sverige, och i sådant sällskap känner de sig inte längre bekväma. Kanske?
Tidigare uppgav kommunen att det inte var lämpligt för kommunen att ta emot flyktingar eftersom flyktingarna skulle kunna påminnas om krig om de kom till militärorten Karlsborg med sin dagliga verksamhet.
Nå, detta var inte den förklaring som gällde från början. Det var först efter att teveprogrammet Tredje Statsmakten avhandlat Karlsborgs policy för flyktingmottagande, som det hette att det var av omsorg om flyktingarna själva som de hölls på behörigt avstånd. Innan frågan nådde rikstäckande teve var förklaringen en annan, som bl.a. redogjorts för av det dåvarande kommunalrådet Lindroth i en insändare i SLA.
I militärorten Karlsborg finns nämligen en av Sveriges mest av hysch-hysch omgärdade trupper (SSG). Det är ett litet elitförband som kan skickas världen (och Sverige) runt med sin magiska träning och utrustning träning, på specialuppdrag i både konflikter och icke-konflikter. I Karlsborg kallas den i folkmun helt fantasilöst för hemliga armén. Och som om det inte räckte med hemligt redan i och med detta, så ligger därutöver mängder av andra små Försvarets anläggningar och förläggningar kringströdda i nejderna. Karlsborg kunde helt enkelt inte ta emot några flyktingar, hette det, för att där fanns för många försvarshemligheter. Flyktingarna kunde nämligen vara förklädda spioner från någon fientligt sinnad arabstat, till exempel.
Att de farliga spionerna förklädda till asylsökande lika gärna skulle kunna förskansa sig i den mer välkomnande grannkommunen Tibro, som ligger tre mil bort, och sedan ta buss 400 till Karlsborg för att spionera på allt det hemliga, den invändningen var inte uppenbar på den tiden. Hur den nu inte kunde vara det.
Och visst låter det litet finare att skylla ifrån sig på att det blir traumatiskt med alla smällarn från Kråks skjutfält, än på att de skulle kunna vara första steget i ett militärt övertagande av Sverige. Det är dock fortfarande värt att fråga ifall den tidigare konspirationsteoretiska bortförklaringen verkligen är bortglömd inom kommunledningen. De kanske bara säger något annat för att de insett hur dumt det första låter, ”trots att det är sant”.
Kanske illustrerar detta även kärnan i det annars definitionsmässigt så undflyende begreppet politiskt korrekthet: Att ha en åsikt som är så ogrundad och verklighetsfrämmande att man tvingas motivera den med någonting annat. ¶ 2009-11-20