lerstänk, tandblänk
en virvelvind i spöregnet,
glatt yr ditt leende
molnlätt

så med ett fuktat finger
vänder du mina sköra blad
och mitt hjärtas fläckar
lägger sig omlott

som skuggor av varandra

* * *

Tro täle räj, men den här dikten blev senare publicerad. Till råga på allt är den dessutom bara ett ordbajseri, något jag skrev på måfå när jag behövde en lorem ipsum till en hemsida jag gjorde åt en vän.

Av mina mer seriösa ansträngningar har däremot inget ansetts värt att ge ut i bok. Kanske är sensmoralen att man inte ska försöka så himla. ¶ 2002-08-05